Jag går på ödslig väg, träffad av vårens första strålar. Omkring mig ligger lik, hur jag än vänder och vart jag än går, lik överallt. Som leverfläckar hos en alldeles för gammal människa ligger liken utspridda denna vackra dag. Män, kvinnor och barn, alla lika inför detta öde. Mångas hem är också sönderkrossade och ur ruinerna syns inälvorna tydligt. Vissa kvider fortfarande och jag stampar för att få slut på lidandet.

 

Stackars snigeljävel ber jag, må ni vila hos Anti-Krist och brinna till en god gourmeträtt åt hans demonbarn Estelle.